Inlägg publicerade under kategorin Allmänt
Kadaffi talar till nationen. Och man ser det framför sig: Hur landets innevånare lyssnar på honom och knappt kan förstå vad det är som kommer över hans läppar. Han säger att de unga människor som vill störta honom har tagit piller, som framkallar hallucinationer.
Och ända hit når känslan av att bevittna hur en diktator, som nyss hade all makt i sina händer, tappa kontrollen.
Det är en vanmäktig tyrann som träder fram och får sina anletsdrag och sina tonfall liksom sönderslitna av den offentlighet han ställer sig i. Men vanmakten är också oberäknelig. Kadaffi kan tyvärr hinna orsaka att ännu mer blod flyter.
Men Kadaffis sönderfall - här verkar det faktiskt vara fråga om själva personlighetens sönderfall - får någonting att gå sönder också i västvärlden. Den här mannen var ju en av dem som skulle garantera stabiliteten, flödet av olja och gas, till den rika världen. När hans röst och ansikte förvrids, ja, då förvrids också maktens ansikten över hela västvärlden.
Kadaffi skyller hela upproret på - Al Qaida. Det är en fruktansvärd spegelbild av det argument som västvärlden länge fört fram som stöd för status quo i regionen: annars tar de religiösa extremisterna makten.
En pinsamhet sprider sig. Vi har sett det hos Carl Bildt - hans världsbild har rubbats av denna arabiska revolutionsvåg och han har blivit osäker och säger egendomliga saker. Och vi har sett det hos många västledare. Också marken under deras fötter gungar en smula när skalvet i arabvärlden fortplantar sig ut över geopolitiken.
Kadaffi talar. Han vill vara en fader för sitt folk. Men folket vill inte ha en sådan fader - de vill inte ha någon fader alls. De vill bli myndiga människor.
När människor som stått utanför arbetsmarknaden under lång tid faller mellan stolarna, så finns det en möjlighet att får hjälp av det samarbete som stat, landsting och kommuner har.
För Gagnef, Leksand och Rättviks kommuner finns ett samarbete som kallas Nedansiljans samordningsförbund, där kommunerna, försäkringskassan, arbetsförmedlingen och landstinget samarbetar.
- Vår verksamhet är att minska utanförskapet för människor med lång sjukskrivning och lång arbetslöshet och hjälpa dem att få en egen försörjning. Här är det korta vägar, säger Sylvia Paulsson, samordnare för arbetet.
För att att de arbetat rätt har de undersökt resultatet och vad det betyder i samhällsekonomisk synvinkel.
De har helt enkelt studerat vad som hänt med människor som fått hjälp genom samordningsförbundet.
Claes Malmquist har följt 13 kvinnor och sju män under tre år. Ett år före de fick stöd, ett år av stöd och ett år efter.
- Vi kan konstatera att människors förändrade beteende har betalat tillbaka kostnaderna på ett år, säger Malmquist.
Tydligast är det för kommunerna där man kunnat räkna tillbaka den mänskliga "investeringen" på sju månader.
Elva av personerna hade efter ett år nån form av inkomst av arbete.
- Nästa alla hade nån form av lönebidrag, säger Paulsson.
Tittat man framåt tror de ansvariga att det kan bli fråga om en samhällelig vinst på 6-7 miljoner på fem år.
Under hösten 2009 gav SKL, Sveriges kommuner och landsting, i uppdrag till Institutet För Kvalitetsindikatorer i Göteborg AB att genomföra en patientenkät. Detta för att få veta vad patienterna tycker om just sin vårdcentral. De faktorer som enkätundersökningen tittat på handlar bland annat om bemötande, delaktighet, information och tillgänglighet.
När 2009 summerades visade det sig att vårdcentralen i Långshyttan fick genom gående höga betyg från sina patienter, och korades till Dalarnas bästa vårdcentral
Under hösten 2010 genomfördes åter enkätundersökningen. Återigen har Långshyttans vårdcentral fått höga och i vissa fall än högre betyg av sina patienter än vid förra undersökningen.
Det gör att vårdcentralen än en gång kan utropas som Dalarnas bästa. Och inte nog med det. Långshyttan placerar sig på plats sju i Sverige, före sig har de fem vårdcentraler som drivs i privat regi och en som drivs i landstingets regi.
Genom att enkäten genomförs för andra gången kan de deltagande landstingen jämföra resultaten för två mätningar vad gäller läkarbesök vilket skapar förutsättningar för landstingen att koppla resultaten till pågående förbättringsåtgärder.
- Resultaten visar att vårdpersonalen ännu mer måste utgå ifrån varje enskild patients förutsättningar och förmåga att ta emot och ta till sig information. Patienterna måste också få bli mer delaktiga och kunna påverka planeringen av behandlingen, säger Håkan Sörman, vd på Sveriges Kommuner och Landsting.
Elproduktionen i Stena Renewable Energys vindkraftspark på Fjällberget, i Ljungåsen och bort mot Saxberget var 2010 lägre än ett normalår beroende på svaga vindar. På årsbasis producerades ändå nästan 90 gigawattimmar (GWh). Föreningar i området får dela på vindbonus 225 000 kronor.
- Hade vindkraftverken snurrat för fullt alla dagar hela året så hade 17 verken teoretiskt producerat nästan 300 GWh. Förstås orealistiskt eftersom det inte blåser kraftigt alla dagar. Kapacitetsutnyttjandet var således 30 procent. Utan tvekan är Saxberget en av Sveriges bästa vindkraftparker, säger vd Göran Danielsson för Stena Renewable Energy inför utdelning av vindbonusar på 225 000 kronor.
39 föreningar har sökt, varav 12 nu får glädjande beskedet att de delar på 2011 års vindbonus, 120 000 kronor. Dessutom går 105 000 kronor ut från första bonusöverenskommelsen från Fjällbergets snurror till IFK Grängesberg Alpin/Fjällbergsbacken samt Ljungåsens friluftsanläggning.
Stena har i tillstånden förbundit sig att årligen under hela vindkraftverkens 20-åriga livslängd dela ut vindbonus. Från de tolv vindkraftverken i Ljungåsen och bort mot Saxberget utgår 10 000 kronor per verk och år öppet för alla föreningar i kommunen att söka.
- Det är glädjande att så många söker med spännande och kreativa projekt. Det visar på ett vitalt föreningsliv. Vi på Stena Renewable är glada att kunna få bidra i det arbetet, säger Danielsson.
De 12 föreningar som delar på Vindbonusen i år är: Ludvika Paddlarklubb, Ludvika Fotbollsklubb, Ludvika Handbollförening, Saxdalens Byalag, Björkåskorpen, Saxdalens Folkets Hus, Ludvika Fotoklubb, Saxdalens IF, L.A Danzers, Grangärde Orienteringsklubb, Föreningen Folkets Park upa och Väsmans Isseglarsällskap. Vindbonusen kommer bl.a att gå till spårkälkar, cuper, scanner, föreläsningar.
Den 17 mars kommer Vindbonustagarna att firas vid en ceremoni i Folkets Hus i Sörvik då även filmer från förra årets pristagare kommer att visas.
Orsa kommun kan inte acceptera att Trafikverket behåller Järnvägsgatan i Orsa i befintligt skick. Nu är kommunen beredd att betala miljontals kronor, bara vägen rustas upp. - Vi kommer inte vidare med centrumutvecklingen annars, säger kommunalrådet Marie Olsson, S.
Orsa kommun anser att standarden på Järnvägsgatan som går genom Orsa är undermålig. Den inbjuder till alltför höga hastigheter och trafiksäkerheten är ”besvärande låg”, särskilt för oskyddade trafikanter. Men Järnvägsgatan tillhör Trafikverket.
- Vi kan inte göra något så länge det är deras väg. Hela centrum blir lidande. Det är väldigt frustrerande, säger Marie Olsson.
Däremot har kommunen betalat företaget WSP att ta fram ett förslag på hur vägen bör byggas om. Ombyggnaden kostar enligt en preliminär beräkning 20 miljoner kronor. Därtill kommer flera miljoner kronor för att lägga om VA-ledningar i anslutning till vägen.
Orsa kommun är så angelägen om att Järnvägsgatan rustas upp att kommunen är beredd att stå för 65 procent av ombyggnadskostnaderna. Det motsvarar 13 miljoner kronor. Dessutom kan Orsa kommun tänka sig att lägga ut fyra miljoner kronor för Trafikverket, som skulle få betala tillbaka räntefritt år 2014. Kommunen skulle också stå för alla VA-kostnader.
Orsa kommun vill att ombyggnaden av Järnvägsgatan startar redan i vår och vill snarast ha besked från Trafikverket.
- Vi är även beredda att ta över vägen efter ombyggnaden, och de vill hemskt gärna bli av med den, men vi har sagt att om vi ska ta över den så vill vi att Trafikverket skickar med pengar, säger Marie Olsson..
Djurskyddet Dalarna behöver alla de medel de kan få tag på. En av satsningarna är en återkommande loppis.
- Vi har första loppisen nu på i morgon lördag i Församlingshemmet. Och det är främst för att vi vill få in pengar till utsatta djur, berättar Kajsa Söderberg och Ingrid Fyhr.
I fjol firade Djurskyddet Dalarna 125 års-jubileum. Fram till för ett par år sedan hette föreningen Dalarnas Djurskyddsförening.
- I landet finns 60 stycken lokalföreningar och vår främsta uppgift är att informera om djurhållning, säger Fyhr.
Idag bedriver Djurskyddet Dalarna ett större projekt, som kallas REDE-projektet. REDE står för respekt, empati, djur och etik.
- Vi har ett material som skolorna får ta del av kostnadsfritt och lärarna får gratis utbildning i REDE-projektet. De undervisar sedan eleverna i de här frågorna som REDE står för, säger Fyhr.
Många av Djurskyddets lokalföreningar har ett eget katthem. Och det är något som även behövs i Dalarna.
- Det handlar om hemlösa katter och hur man ska ta hand om dessa. Det handlar om exempelvis ID-märkning, vaccinering och registrering. Det här kostar pengar naturligtvis, konstaterar Fyhr.
De ser med förhoppning fram emot ett samarbete med smådjursutbildningen på Naturbruksgymnasiet.
- Där skulle vi kunna ha ett katthem och eleverna kan i sin tur använda katterna i sin utbildning, säger Söderberg.
Loppmarknaden på lördag kommer att vara för både stora och små där intresserade även kan hyra bord för att sälja loppisprylar.
- Då kan man höra av sig till Djurskyddet Dalarna om man vill hyra ett bord. Pengarna för intäkterna kommer att gå till föreningen och dess arbete, säger Fyhr.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
||||
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
|||
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
|||
21 |
22 |
23 |
24 |
25 | 26 |
27 |
|||
28 |
|||||||||
|